Creadiem

Min inställning till min omgivning efter sjukhusbesöket imorse var kaotisk. Jag ville verkligen ingenting, ville bara gömma mig i min stora säng och bara flyga iväg till en annan destination. Men man kan inte rymma ifrån sina sk. problem. Det går bara inte.

Inställningen av mitt försök till att förutspå dagen sprack då jag träffade min projektgrupp på skolan. Jag har verkligen en varm och trevlig projektgrupp, vårt samspel är jättebra och vi följer planeringen och lyssnar på varandra. Vi träffade även gruppsykologen idag, vilket faktiskt gick så sjukt mycket bättre än vad jag hade trott. Min inställning till allting är inte så normal alltid, jag beter mig som en struts vid en del tillfällen. Gömmer mitt huvud i sanden, inte för att strutsar gör det på riktigt, men nu är det slut på det. Och har alltid varit slut på det, egentligen? Vi har alla våra spärrar som flyger upp från ingenstans emellanåt, det gäller bara att bita sönder skitet (vitlöksbrödet) och tro på sig själv (jumbokräftan). Man klarar allt. Precis allt, bara man har rätt inställning till det hela.

Vår förstudie går verkligen framåt och alla är med, vi lyssnar på varandra, bestämmer tillsammans, har mig som projektledare, ventilerar kring olika möjligheter, arbetar tillsammans, löser problem utan att skapa nya problem osv. En toppen grupp hittills (trots åldersskillnaderna), och det spelar ingen roll om vår förstudie kommer att gå igenom eller inte. Det viktigaste är att vi gör förstudien tillsammans, ser alla möjligheterna resp. förhinder tillsammans och det viktigaste av allt.. skapar en förståelse och nya erfarenheter kring ämnet. En förstudie handlar ju om att ta reda på om projektet är värt att satsa på eller inte. I vår projektgrupp behövs det någon djupare insatt IT-individ till exempel. Vi har skapat ett ER-diagram, som är korrekt, och jobbat enligt projektledningens vanligaste arbetsform men det räcker inte. Det är så viktigt att samarbeta, likaså att kompromissa både internt och externt. (...)



Oj hoppsan, nu måste jag köra till yogan för att sedan se Wall-eeee (igen!) fast med Papi! Den är sååå söööt!!! Ha det fin fint!! TakeCare / A

Ps. Bild tagen från google och föreställer såklart jumbokräftan!! Kanske inte den mest lämpligaste symboliken för STYRKA men jag var tvungen att ha med den då min mage är fylld med dem precis nu, gott! :)