Creadiem

Uj! Im so sorry för mitt inaktiva bloggande de senaste dagarna. Har inte haft känslan eller tiden att sitta och låta en annan del av mig få sin dagliga dos av orgasm.

I fredags jobbade jag i Lund, det var en väldigt speciell dag men speciellt kvällen/natten. Precis som vanligt då kanske jag ska tillägga. Vet inte riktigt hur allting inträffade men det var som om en bomb utlöstes på en onödigt hög nivå. Men någon gång smäller det och det smällde i fredags. Mitt inre fick sin utlösning utav irritation och sorg samtidigt som en kraftig vind av positiv kraft ocuperade dess tidigare plats. Väldigt skönt nu i efterhand då man alltid lär sig någonting nytt, både positivt och negativt.

Kvällen på jobbet bestod av så mycket som klistermärken till individer vars sinne befann sig på botten av ett Ölglas. Det var trevligt spel hela kvällen och jag har lärt mig att nästintill bara existera i min och bordets lilla bubbla då jag sitter där, bland alla skrikande människor och musiken pumpandes i omgivningen.

Igår träffade jag Mikey, vad ens vardag kan förändras under en kort tid? Men sådant är livet, som sagt. Det känner vi alla till. Viktigast är det att veta vad man vill och såklart att må bra, för varför ska man gå runt och vara nere när man kan gå runt med världens glädje strålandes runt omkring sig!? Man ska kämpa för det man mår bra av. Träffade även Babe, men babe är min vardag. Så babe träffar jag gärna varje dag alltid om det går.

Hur kommer mina poliser in i detta inlägg? Under de senaste dagarna har jag blivit stoppad av polisen två gånger varav den ena gången var just i fredags. Jag hade kört fel. Tänk er en liten gatan mellan två torg, hur stor är sannolikheten att man träffar på en polisbil?? Väldigt liten helt statistiskt sätt. Men såklart hände det mig! Och från att verkligen sitta och känna sig som den rödaste, vettskrämdaste och stressade tomaten någonsin till att verkligen ge världens leende och söta puppy eyes. Jag avlägsnade mig från polisbilen utan några som helst stora invändningar.

Idag är det söndag, jag la mig ruskigt tidigt igår för att kunna vara effektiv på träningen imorse, men även att skriva på min hemtentamen. Tyvärr så har jag inte påbörjat min fortsättning, då min syster kom på besök med sin man. Och här kommer nästa polis scenarium in i bilden. Några snorungar hade tagit sig in i deras hus och tagit vad som hade fallit dem i ögonen. Jag känner hur min ilska stiger, samtidigt som jag tycker synd om dessa människor. Jag minns väldigt väl hur även vi blivit drabbade av dessa *censur individerna* ett flertal gånger. Och jag tänker inte lägga ut ett utlägg kring detta nu, för ni är så patetiskt löjliga. Skaffa mål, jobb/utbildning och sluta ta vad andra har kämpat och lyckats åstadkomma under en lång tid.

All fokusering riktas nu åt min hemtentamen. Ha det fint!
TakeCare / A