Standing in the light of your halo..


Nu har jag sovit ett par timmar efter skolan, har varit en fruktansvärd natt och kväll. Kan tyvärr inte tala om för er vad som har hänt, men ett fint litet liv har lämnat oss. Trodde man inte kunde må sämre, men tydligen så hade jag fel..

Känner mig så sliten och borttappad. Ett bombnedslag i skolan äger rum nu också, vet inte vart jag ska börja. Orkar inte just nu. Ska jobba snart och min kropp är som ett geléhallon, träningsvärk i precis alla musklerna som jag har lekt med igår och förrigår. Det är skönt, så jag ska faktiskt inte klaga. Tränade de små barnen igår med, 9-12 åringar, har inte sett något gulligare på den senaste tiden. Är på sjukhuset regelbundet med Mami nu också, 3 gånger i veckan. Minst. Kan snart köra runt där inne med förbundna ögon. Min vikt har nått sin lägsta punkt och jag äter som en häst nu pga. träningen och viljan att inte försvinna. Allt känns så jobbigt, det är sinnessjukt. Varföööör... =(

Jag tycker inte om Livets spelregler längre. Hårda och tuffa ord från mig, but I hate them. It's not fair. Not at all.

Ni får ha det så fint! Allt kommer bli jätte fint någon gång. Take Care / A



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0