Creadiem

Då satt man och pluggade på EH med en Cafe Latte då webbutvecklaren för Friskis och Svettis även satt i samma hörn. En väldigt trevlig man som satt och uppdaterade F&S hemsida. Mannen som har tagit alla fotografier och bilder som finns publicerade på F&S hemsida. Eller precis allting som läggs upp på hemsidan står han bakom, rätt coolt att träffa på en sådan man på ett café bara sådär =) Han var hur glad och pratsam som helt! Försökte förhandla lite med att enbart ha ett YOGA-kort, men chefen gick tydligen inte med på det. Det var iaf. värt ett försök!

Tycker personligen inte att Friskis och Svettis har tillfredställande träning för mig, förutom avslappningen (yogan). Men kan tänka mig att cirkelgyms-passen är någonting man borde gå och testa innan jag håller fast vid mitt ord totalt. Friskis och Svettis kickbox är nog det bästa de har hittills, träningsmässigt! Resten är till för de äldre och otränade som inte har tid med träning pga allt annat som går före senare i livet. Syftar då på gympa-passen, inte gymmet =)



Har idag sovit så länge jag kan pga. min förkylning, vilket kanske inte var så bra av mig. Lyckades trots allt vara med på halva projektledningsföreläsningen innan mitt huvud svek mig totalt. Efter en Ipren hamnade jag på EH med annat intressant plugg istället. Har lyckats införskaffa lite kläder idag igen, och det lyckades även Micke göra. Vi vandrade runt en del, fikade och planerade reunionträffen på lördag.

På bussen till skolan idag kände jag stort svek från alla håll. Jag kände mig som The Only One och insåg att det enbart är jag som väljer min väg här i livet. Oavsett om det finns de som sätter benet framför mig så blir jag inte påverkad. Jag gör precis det jag vill och blir bara starkare av att känna hur andra försöker sätta en vägg framför mig. Hur logiskt som helst? Man skapar sitt liv hur man vill ha det själv, mestadels.

Tänkte nanna kudden nu, lång skoldag imorgon! TakeCare / A

Hoppas allting har varit bra med er, jag är ledsen över mitt plötsliga försvinnande men jag hade verkligen så överdrivet mycket att göra innan jag skulle flyga iväg till Teneriffa. Allt från ett riktigt bombnedslag i skolan till ett plötsligt påtvingat extra jobbpass på Herkules i Lund (var väldigt häftigt förresten) och jobbpasset dagen efter. Mina planer för kvällen förstördes på mindre än 5 minuter, men vad ska man göra.. livet är tydligen inte min bästa vän längre. Hann packa på morgonen efter och slängde mig i Monkans säng såfort jag hade kommit hem från jobbet. Pang poff sa det bara innan jag verkligen satt på flygplanet påväg till Teneriffa, efter att ha stressat sönder mig så pass mycket som man vanligtvis gör under en hel månadstid. Jag är kapabel till så mycket onödiga saker ibland, men plötsliga överraskningar i skolan är heller ingenting som tillhör den trevliga kategorin om man har andra planer precis. Tänkte fördjupa mig lite mer kring min resa senare i veckan med inslag av bilder, men även dela med mig kring mina både häftiga, coola, sjuka minnen till lite mindre trevliga minnen. Min ankomst hem var en mardröm.

Har en tentamen på torsdag som jag bara vill plugga till nu, har redan läst ut min kära bok under resan så jag behöver bara komma ihåg en massa nu. Detta är anledningen till mitt storm-inlägg ikväll..

Kände ni förresten jordbävningen imorse? Herregud, trodde jag hade blivit galen. Jag väcktes av ett otäckt bullerljud som jag inte kan associera till ett annat ljud och hela min säng skakade som bara den. Kändes som om ett flygplan hade störtlandat i grannens garage. Mängder med tankar slog mig i huvudet samtidigt under de 20sekunderna då jag satt och stirrade runt i rummet. Jag bestämde mig för att det var en storm, gick till fönstret men såg ingenting. Inte ens en kvist på busken rörde sig. Förvirrad och rädd gick jag och la mig igen.

4 timmar senare fick jag informationen om att det verkligen var en jordbävning som hade väckt mig, hur stor är sannolikheten? Jag bor i Malmö ffs! Men plattorna finns ju såklart överallt, glad ska man vara att man inte bor nära de största epicentrumen som finns på vår planet iaf. Har aldrig varit med om en äckligare känsla, vill inte ens veta hur det känns när huset är påväg att rasa *Pti Pti Pti!*

Skriver mer inom en snar framtid.. ha det finast!
TakeCare / A

Okej, här har vi mig igen. Jag sitter på pappas bärbara då min dator inte vill som jag vill, irritationsobjektet just nu är att batteriladdaren är kopplad på baksidan. Hur praktiskt är det? Den flyger ut varje gång jag rör mig. Halvligger i min säng och tittar ut på hur snön dränker markytan ordentligt för tillfället. Kom hem som en snögubbe för någon timme sedan också, var med om en lustig bussresa hem från skolan. Då jag även bara måste kommentera att redovisningen av Hansa Medical projektet kanske inte tillhörde den bästa kategori, men lite mix skadar aldrig.

Till Bussresan. Rätt idiotiskt men det hände. Jag sitter med min PinkyDinky vibrerandes i mina öron då jag plötsligt får syn på denna äldre söta asiatiska kvinna. Snabbt som blixten river jag mig från min plats, och ber henne sätta sig. Med ett leende tittar hon på mig och pekar på en 50-lapp som ligger på golvet. Jag tittar på lappen och tänkte "Woho jag har tappat en 50-lapp" tackar och tar upp den. Samtidigt som jag håller den i handen slår det mig att jag inte har lösa pengar liggandes i mina fickor, alltid i plånboken. Den är inte min!! Då jag står och funderar kring detta mysterium kommer en kvinna och sätter sig på den andra platsen. Jag känner hur fel situationen är och tar ut 50-lappen som jag gömde i min hand i fickan. Jag förklarade för henne att den inte är min, och att det är hon som har hittat den och ska ha den. Hon stirrade på mig med öppen mun, jag kunde se i ögonvrån hur kvinnan bredvid tappade hakan. Jag stirrade på dem båda två och höll 50-lappen framför den äldre asiatiskans händer. Men hon tog inte emot den. Hon bara log mot mig med sitt så söta leende och vägrade ta emot den. Jag stod och kände mig inte alls urlöjlig, fastän jag visste att stora delar av bussens passagerare hade tittat på vad jag höll på med. Min promenad hem med 50-lappen kändes konstig. Jag borde inte ha den..

TakeCare / A

Efter att ha laborerat på HS igår, och tagit reda på lite mer nyttig information över min framtid, åkte jag hem och slängde mig i sängen. Babe kom över och snart var det dags för mig att bege mig till jobbet genom den nya snön.

Mitt pass var toppen! Jag hade fullt bord jämt, med 6-7 glada, skrikande och roliga personer åt gången. Det var 2 stora gäng som var ute och festade med jobbet, så ni kan bara tänka er hur stämningen var där inne. Efter mycket spel, prat och skratt drog gängen vidare för att dansa loss på något av stans uteställen. Jag lämnades kvar ensam i några minuter..

En mörkklädd man satte sig vid bordet utan att vilja spela. Han var på resande fot från Kaliforninen, för att efter att ha besökt Köpenhamn och Malmö, flyga till Kina om 4 dagar. Vårt samtal började som vilket samtal som helst, tills jag frågade honom hur han hamnade i just Malmö. Han tittade på mig under en kort tid utan att säga någonting. Sedan lyfte han på sin kaffekopp och började prata. Det han sa fick mig att frysa fast vid min stol. Jag visste inte hur jag skulle reagera men var hur lugn och pratsam ändå. Min vakt stod ju ändå runt hörnan. Vår diskussion handlade om allt från Obama till hur livet är. Men det som jag reagerade starkt på var hans jobb. Hans så välbetalda men hemska jobb. Under fyra år har han tillhört en organisation som legalt säljer vapendelar till armeér och smågrupper runt om i världen. En organisation som indirekt säljer delar åt de som kan konstruera och mörda oskyldiga individer. Nästintill alla vapen. Vårt samtal var väldigt långt, men för att dra en slutsats över samtalet så var det ett av de konstigaste mötena jag har varit med om. Så konstigt, att jag satt och stirrade på hans kaffekopp hur länge som helst när han hade avlägsnat bordet.

Denna man tjänade överdrivet mycket i veckan, en indirekt mördare som han kallade sig själv. Han satt verkligen och tömde sig över hur hemskt han mår över det hela och att pengar som han får för det han gör inte gör honom lycklig. Givetvis så ska man inte göra vad som helst för att få en tjock plånbok, här kan man dra in prostituerade. Men det finns så många aspekter och olika omständigheter kring det hela att det inte ens är lönt att börja skriva om det just nu. Till denna mannen, som har den nyaste mercedesen i Kaliforninen, ett stort hus med pool, städfirma, besökt stora delar av världen, fru och 2 småbarn där hemma. Sitter vid mitt blackjack bord i en Pub i Malmö och säger hur lustigt livet är egentligen att han satt där och pratade med mig, och hur vidriga alla människor är som kan göra vad som helst för att få mycket pengar. Jag frågade honom vad han skulle säga till sina döttrar då de blivit tillräckligt stora, men fick inget bra svar. Hans svar var att det är hans underbara fru som uppfostrar dem och att han tyvärr inte kan spendera så mycket tid med dem pga sitt jobb. Han kallade sig själv för hemska saker och blev imponerad över min inställning till livet. Hans råd var även att jag aldrig skulle bli blind av pengar som han hade blivit, och att jag ska fortsätta med mitt tankesätt och vilja. Han önskade mig all lycka till livet som jag startar, och lämnade sin kaffekopp bakom sig för att sova ut på hotellet på andra sidan kanalen. För att dagen efter bli den iskalla mannen igen som säljer vapenkomponenter till de giriga, från den girige.

Som blackjack-dealer träffar jag så sjukt många olika människor med brutalt annorlunda personligheter än vad jag är van vid att det är otroligt. Detta var mitt andra pass där jag jobbade själv, och jag har träffat många resenärer men även fått mina stamkunder. Mötet med denna mannen var trots alla person-möten det mest chockartade. Och om hans historia är sann eller inte kommer jag aldrig att få en bekräftelse på, men det fanns absolut ingen anledning för honom att sitta där och dra lögnar kring ett ämne som han kunde redogöra hur djupt och klart som helst.

För att falla ner på jorden igen, så har jag nyligen möblerat om hela mitt rum och dammsugit hela huset, förstår mig inte på hur min hund kan tappa så mycket hår på en och samma gång. Jag klarar bara inte av att ha massa hår liggandes överallt, så nu är hon även 2kg lättare men lika söt som alltid.

Ikväll ska mina pärons födelsedagspresenter äga rum, med mig som sällskap! Vi ska se José Carreras & co på Malmö Arena. Det kommer bli hur coolt som helst! Har aldrig varit på en opera förr, och heller inte på Malmö Arena för den delen. Men det är kanske inte så konstigt då den rätt nyligen hade sin öppning.



Inatt blir det även ett besök på LuftKastellet för där är det HouseTåget som kommer att regera. Vi ses och hörs mina vänner! Ha en toppen lördagskväll, för det ska jag ha!


TakeCare / A